Regn och rusk

Vi trotsade det tråkiga vädret och tog oss en lite längre kvällspromenad. Det är egentligen helt otroligt att man kan ha bott i en såhär liten stad i dryga 22 år och fortfarande upptäcka nya platser när man är ute och går!

När regnet föll som mest kunde inte ens Charlie hålla minen uppe utan tassade nedstämt bredvid oss med svansen och huvudet djupt sänkta!

Tur de hade sina fina reflextäcken på sig så att de iallafall syntes i regnrusket. Bilden tog jag inför en promenad förra hösten.